torsdag 24 april 2008

Åsikt åsikt åsikt

Ursäkta, nu har jag en åsikt igen:


- Astronaut, kan det vara det mest meningslösa arbete som finns? -
Sveriges hittills enda astronaut sitter i TV och säger att det är viktigt att resa ut i rymden och att han hoppas att det ska komma fler svenskar. Vi ska vara stolta, eftersom varken Norge eller Danmark har haft någon astronaut.

Men HALLÅ!

- Allt är mig möjligt, men allt är inte nyttigt, - skrev den helige Paulus.
Det är just det: Vad är det för nytta med att skicka upp saker i rymden?
.
Om det inte är sopor, förstås. Man skulle kunna skicka iväg sopor upp i rymden, i stället för att skicka dem till Afrika. Det är något stackars fattigt land, jag tror att det var Nigeria, som får ta emot en massa elektroniksopor från Västvärlden; TV-apparater, datorer, stereomaskiner, som har slutat fungera och som vi måste bli av med, för att kunna skaffa nyare. Det bär sig ju inte att försöka laga dem.

Framåtskridande.
.
Många köper miljöbilar som går på etanol, vilket produceras av sockerrör, som skördas av barn för 60:- om dagen.
Vad som än händer, finns det alltid någon, som tjänar pengar på det.
Hur ska man veta att det man försöker göra blir rätt?
.
Fisken är förgiftad av läkemedel, som följer med vatten från reningsverken.
Sluta äta medicin. Min antibiotika går rakt igenom och ut genom njurarna, till exempel. Och det är inte det värsta, även om sånt kan bidra till att det skapas resistenta bakterier.
Olika hormonpreparat gör att djur blir sterila eller missbildade.
.
Det är inte möjligt att överblicka alla negativa konsekvenser av alla fantastiska uppfinningar och idéer, som har gjort att vi har det så bra och bekvämt. Och jag behöver ju allting, jag kan inte tänka mig att avstå från något.

söndag 20 april 2008

Tåg

Jag tittar på ett program om tågtrafiken i Sverige. Folk vill åka tåg för att det är bra för miljön, bekvämt och behagligt, men politikerna har inte hängt med och förstått att om fler vill resa, måste man förnya, utveckla, bygga ut och renovera järnvägsspåren. Precis som allt annat. Och dessutom se till att det går att lita på tidtabellen. Vill vi inte transportera varor och folk på ett miljövänligt sätt?

.
I stället tycks det förespråkas att alla ska resa till Thailand på semester minst en gång i livet och för övrigt transportera sig så mycket som möjligt med flyg. Miljöovänligt, osunt, trångt och risk för smittspridning, eftersom man inte har råd att värma upp friskluft, utan kör runt den gamla. Alla som kommer hem från flygsemester har med sig en övre luftvägsinfektion.
.
Jag skulle gärna göra en långresa med tåg, det är skönt. Bara man slipper att stå i korridorerna.
Jag kollade för något år sedan, då kunde man resa till Paris på ett dygn. Man steg på i Skövde och bytte i Nässjö och i Köpenhamn...
- Gare du Nord, me voilà! -
Numera är det svårt att få reda på tidtabeller utanför Sverige, jag har i alla fall inte hittat rätt på Nätet, trots att jag tycker att jag kan det här rätt bra.
.

Man kunde även ta sig till Paris med hjälp av Orientexpressen, fast österifrån. Det kanske man kan nu också. Starta i Istanbul och sluta i London.
Titta på den gamla läckra filmen "Mordet på Orientexpressen" från 1974 med Ingrid Bergman, Lauren Bacall, Albert Finney och Sean Connery bland andra strålande stjärnor.
Lyste stjärnorna mer förr i tiden?
Var det bättre förr?

Man vet ju hur det slutar, men jag kan titta på filmerna eller läsa böckerna om och om igen, för miljöbeskrivningens skull.
Precis som Dorothy Sayers. Man kan läsa om Lord Peter, som kör vilse i dimman på Fenlandet, äter levergryta med bacon och som hjälper till att ringa växelringning, som vikarie. Det stör inte att det är en deckare.
.
Jag tycker att det är för mycket blod och för lite levergryta i dagens deckare.

fredag 18 april 2008

I den Härliga Vårsolens Glans































Kan man inte vara nöjd med henne som hon är?

tisdag 15 april 2008

Maaaammaaaaa



Hermine löper igen efter en veckas uppehåll och jag hostar vidare.

Vi är lite trötta, båda två.

Det måste vara jättejobbigt att frambringa detta fantastiska ljud; så många decibel på vart andetag. Hon skulle kunna tävla med Birgit Nilsson i volym.

- Näääääääääääeeeeeeeeeee, - Namnamnam, - Maaammmaaaaa -

Än så länge har jag inte hört något av grannarna, men jag får nog gå runt och fråga.

Man kan stoppa ner henne under täcket, så blir det tyst i några minuter, men hon kan inte slappna av, det kan ju komma någon stilig katt och hälsa på om man gastar riktigt högt.

Det finns ett spännande träd utanför balkongen, det finns skator men särskilt intressant är de små fåglarna, som man kan få syn på om man inte vrålar för mycket.

lördag 12 april 2008

Lourdes


Jag har tänkt på Lourdes en hel del den senaste tiden.
Folk åker dit, badar och dricker vatten från källan och blir botade från olika sjukdomar.
Jag var ju där för några år sedan och jag blev mycket berörd av den innerliga stämning av bön och lovsång som fanns där, trots allt glitter och krimskrams.
Särskilt den eukaristiska processionen med andakt inför det allra heligaste sakramentet, var helt fantastiskt.
.
Jag ska åka tillbaka dit någon gång. Fast jag måste nog ha lite bättre knän först. Jag räknar med att Gud har gjort läkare för att de ska bota oss. Vi behöver inte åka till Lourdes för att bli friska...

.
Medan jag letade efter en bild från Lourdes, hittade jag den här av påven Benedictus. Man ser honom inte lika ofta som den gamle, Johannes Paulus.
När han hette Kardinal Jozef Ratzinger skrev han flera mycket bra böcker. Han är duktig på att förklara saker på ett enkelt sätt, så att vanliga människor förstår.


Idag och i morgon har vi elevutställning av konst i Hjo, i Medborgarskolans ateljé på Sveavägen. Igår var jag var hemma hos kollega F och lånade bilden av hennes son med katt, som jag gjorde i höstas. Ingrid hade hållit på att organisera hängningen hela eftermiddagen och skulle fortsätta ett tag till.
Det är bidrag från alla som har varit med och målat på alla hennes kurser, så det blev några stycken. Jag ska inte ha någon egen utställning på ett bra tag. Det finns andra saker att bekymra sig för.

torsdag 10 april 2008

Antibiotika

Jag var på veckans mottagningsbesök på KSS igår. Den här gången var det ortopeden som fick den äran. Det blir bättre och bättre och räknar man efter, så har det faktiskt bara gått två veckor, fast det känns som två månader.
Nästa vecka är det Infektion och om två veckor tillbaka till Ortopeden igen.
De vill fortsätta banka på med antibiotika, för säkerhets skull. Är man sjuksyster, så är man. Vi har någon slags skrock för oss, att det händer mer komplikationer med sjukhusets personal, än med vanligt folk. Vilket naturligtvis är helt fel. Det är väl så i stället att man gör för mycket...

Fru K har kommit på att hon klarar sig bättre utan sina gamla glasögon nu efter operationen. Hon kan faktiskt läsa tidningen lite grann. Nu får man vänta några månader innan hon kan prova ut nya glasögon, så det har "lagt sig tillrätta."

söndag 6 april 2008

Så rätt frö


Idag har vi haft konfirmation med biskop Anders i Katolska Kyrkan. Jag har ju som sagt varit med och undervisat här i Skövde.









Jag har försökt att så rätt sorts frö i rätt tid. Barn och ungdomar är ju verkligen som den finaste matjord, där vad som helst kan växa. Det finns mycket att tala om.

Kommer de ihåg det viktigaste som jag har lärt dem, är jag glad: - Gud älskar Dig! -









Så kan man få vackra blommor, för att man har undervisat. Och husdjuren raskt är framme och avsmakar. Är det flamingo-blommor?







För att pigga upp mig ännu lite mer, köpte jag lapis-örhängen utanför Kvantum. Samma färg som på bilen...








lördag 5 april 2008

Afrikas Blåa Lilja

Jag var och provianterade på Lidl och hittade Afrikas Blåa Lilja för 14:50. I jorden stoppar man ned en liten tuss av rötter och ett grönt blad och så blir det så småningom såhär.
Plötsligt försvann snön igen och så är det bara blommor och fåglar och disigt solsken.
Jag var uppe vid Huset och bar ut lite stolar på altanen. Bära stolar går bra med vänster, det kräver ingen större precision.
Jag åkte en sväng med tummen till sjukhuset häromdagen och infektionsdoktorerna ville gärna dela med sig av upplevelsen till ortopederna, så jag satt där och var intressant ett bra tag. Jag tycker att det blir bättre, men den som ser det för första gången blir lite förskräckt. Men man är väl av vikingasläkt, ger sig inte i första taget.



Lillan har slutat vråla. Det gick över på sex dagar. Nu är det bara att hoppas att hon tar lika lång tid på sig till nästa löptillfälle.


På tal om att vråla...
Det verkar som om sjuksystrarna formerar sig till strid.
Medlemmarna har sagt nej till avtalet som Facket och Arbetsgivarna kommit överens om. Facket har alltså inte medlemmarnas förtroende. Intressant.
Jag har ju varit med några gånger förut och det blir aldrig särskilt bra om man ska strejka. Då blir det bara tredje man, som kommer i kläm. Dom som det är synd om, inte dom som har hand om pengarna.
Bättre om de som har skrivit under uppropet gör allvar av hotet och verkligen säger upp sig och börjar jobba på bemanningsföretag. Det är besvärligare men effektivare.
Det blir vansinningt dyrt för Firman.
Jag har just kollat vilka ställen man har varslat, och i Västra Götaland är det bara Göteborg, än så länge. Strejken skulle inträffa den 21 april.
Jag säger som Hermine : - NEJNEJNEJNEJNEJ!!!